Idag skulle det vara en bra dag, jobba halvdag, åka till nya jobbet som börjar i augusti och skriva anställningsvatal och få svar på några frågor gällande tjänsten. Sedan hämta mina solglasögon som jag råkade lämna på pappas pub förra fredagen. Och sedan åka mot Södermalm för att möta några nya kollegor, så enkelt blev det inte.

 

På väg mot Södermalm så korsar jag Malmskillnadsgatan/Mäster Samulesgatan och fortsätter på Malmskillnadsgatan. Jag hör att det är några fordon som kommer bakom mig så jag håller mig så mycket till höger som jag kan nära bilarna. Helst plötsligen flänger en bildörr upp (bilisten hade inte tittat innan), jag smäller rakt in i den med min högra axel och överarm. Helt plötslig ligger jag på marken och jag hör hur en bil passerar mig, jag hör hur något krossas sönder och sen känner jag hur ett av bilens hjul kör över halva mina fingar på vänster hand. 

 

Tårarna flödar och vänster fot skakar hejdlöst av chock och jag är helt paralyserad. Min väska och en del av innehållet ligger över vägen, jag har tappat båda skorna och ena skon är uppskrappad. 

 

Jag får hjälp att komma bort från gatan och kroppen är i chock, ambulansen kommer lite senare för att göra en undersökning som senare visade sig att jag inte hade brutit något i armen eller något annat i kroppen. Hittills känner jag ingen smärta då kroppen är full med adrenalin. Allt eftersom tiden löpte på idag och adrenalinet avtar märker jag av fler och fler smärtor i kroppen, höger arm kan jag knappt lyfta upp och vänster ankel är nu ilindad och i upphöjt läge. 

 

Cykeln är i värre tillstånd än vad jag själv är i. Två civilklädda poliser hjälper till att benda upp pakethållaren som klämmer fast bakhjulet. Det krossande ljudet jag tidigare hörde var krossandet av bakljuset på pakethållaren, den bilisten som orsakde det, körde iväg och stannade inte kvar. Polisen kommer på plats och tar en redogörelse av mig och bilisten som flängde upp dörren för försäkrings ändamål, nu blir det jobbigt att hålla på med det då min älskade cykel är min enda transportmedel runt om i Stockholm. 

 

 

Jag är otroligt lyckligt lottad, dels för att jag inte bröt några ben och dels för att jag klarade mig så pass oskadd då jag inte hade hjälm på mig. Man kan aldrig förutse en trafikolycka, det här var min tredje cykelolycka och den här var det värsta jag har haft hittills. Från och med nu svär jag trohet till min hjälm. Kom också precis på att det var exakt tre år idag (dagen före kristi himelsfärd) som min första cykelolycka hände på Flemingsgatan. Hoppas inte att det är en återkommande sak bara. 

 

 

Och till alla cyklister och bilister, snälla kan ni alltid signalera när ni ska svänga till höger eller vänster och håll er på den sidan/filen i trafiken som ni ska svänga åt sedan, för jag kan INTE LÄSA ERA TANKAR PÅ VAD NI SKA GÖRA HÄRNÄST. Och till er som någon gång kört mot rött ljus i trafiken, om ni kör på någon när ni kör mot rött så är ni skyldiga till vårdslöshet i trafiken och även skyldiga att betala 1500 kr i straffavgift om ni åker fast. Just det sista har lett till en olycka för mig, då personen i frågan körde mot rött, precis som det blev grönt för mig och alla andra vid övergångsstället och körde rakt in i mig. 

 

Snälla cyklister, ta och lär er att trafikregler som bilister måste följa enligt lag, dessa gäller också för er, det finns inget undantag. Till alla bilister, släng aldrig upp dörren utan att titta i bakspegeln och ut genom fönstret, signalera alltid när vi ska svänga av gatan. Tänk på att cyklister är en mindre prick i trafiken jämfört med bilar och är ibland svårare att se, så ha större uppmärksamhet i trafiken.