My World of Vintage -

Berså av Stig Lindberg

Jag har en kollega/kompis som har ett intresse i ett porslinsmönster designat av Sig Lindberg, nämligen Berså.

Berså skapades 1960 som en egen servis efter att ha varit ett mönster för serviser. Skaparen av Berså var Stig Lindberg som då jobbade på Gustavsbergs porslinsfabrik. Original designen tillverkades som servis mellan 1960 och 1974 och ny produktonen (repro - retro produktion) återupptogs av Gustavsberg under 2005 efter stor popularitet tack vare berså mönstret och Stig Lindberg som det här också blev hans mest populära mönster.

UTSEENDE

Berså består utav en vit botten och ett löv format mönster i klar grön färg som växer sig upp parvis i vertikala rader. Berså serien är tillverkad i flintgods och benporslin.

Så som många andra gamla servis-serier från både Rörstrand och Gustavsberg så är Berså ett populärt samlarobjekt.

När man upptäckte att glasyren inte visade sig tåla maskindisk särskilt bra, drabbades försäljningen av en nedgång. Man kan idag hitta många blekta koppas och fat som inte klarade den moderna diskningen.
Servisen tillverkades i stora serier och är fortfarande ganska vanlig i handeln, även om skicket kan vara mycket dåligt. Och samlare betalar bra för porslin i bra skick.

(Servis-delar till salu hos Drakens-Antik på Kungsholmen i Stockholm)

ÅLDERSMÄRKNING AV BERSÅ

Bohus kom i produktion 1959 och var tänk att hänga med länge som en slitstark arbetshäst i köken. Bohus skulle vara ett alternativ mot allt det skrikiga porslin som redan fanns ute. Intresset, kan man kalla det, fick Lindberg och Gustavsberg att tänka om när det gällde utseendet och dekoren. Ett år senare kom Berså på markanden under 1960. Bohus-Berså var en av de starkaste i utseende av alla serviser som man kunde tänka sig på LL-servisens alla delar.

Berså gjordes på LL-modell (det finna även Li (Spisa) och LH (Lotus & Festong)). Modellen LL skapades som en ny basvara och som ironiskt blev den mest dekorerade modellen under 60-talet.Runda, kvadratiska och rektangulära låga skålar och burkar fick platta lock, först i naturfärgat stengods till Bohus blå och grå delar, senare i tr. De plana tallrikarna och faten har en rakt vinkelställt kant.

Konkurrensen från IKEA gjorde att man valde att använda sig utav billigare och skörare flintgods.

Bohus modellen (som Berså är dekorerad på) producerades endast i fyra år (1959-63). Modellen har även används till bland annat Blå Husar, Brunett, Linnea, Pynta. LL-modellen fick istället nya dekorer för att locka köpglada slit- och släng-kunder (Slit & släng, en term myntad av Lena Larsson - möbelformgivare under samma verksamma period som Lindberg.

DISKMASKINEN

Diskmedlen tog porslinsfabrikerna på sängen. Diskmedlen var fulla av riviga kemikalier som frätte bort intorkad sås och äggfläckar. Men man lärde sig utav diskmedlens innehåll och med den informationen lyckades man med kemiska trollformler och nya överglasyrer lyckades man balansera färgdöden.

Men vad man inte hade räknat med var diskmaskinerna.

Under de här åren utrustades de svenska köken med nya hjälpmedel som blev en folkhems hit. Tyvärr tog de också dekorerna med sig. Berså blev det första offret. Husmödrar kom gråtande och förbannade tillbaka till porslinsbutikerna med urblekta, matta Berså-delar. Man kan idag se dem på Myrorna, en sorglig syn med bladen diskade till bleka, matta skuggor.

VDN-märkningen som kom under senare delen av 1960-talet var delvis en följd av diskmedelschocken. Berså, fick till sist VDN-märkningen F555, som betyder flintgods med högsta tålighet mot sprickor, alla maträtter och maskindisk i 75 grader.

VDN – Varudeklarationsnämnden

VDN verkade mellan 1951och 1972 och drevs med stöd av staten och näringslivet. 1973 övertogs VDN´s uppgifter av det nyinrättade konsumentverket och VDN-märkningen upphörde. Stod det VDN 555 under kaffekoppen, så visste man att det var en kopp som bland annat befunnits tåla maskindisk ett stort antal gånger med bibehållen dekor. På 1960-talet började man VDN-märka porslin. På ett VDN-deklarerat föremål förekommer bokstäver som redovisar materialet: B=benporslin, F=flintgods, P= fältspatporslin, S= stengods. Siffror redovisar vissa egenskaper, till exempel 555= ingen risk för glasyrsprickor, tål alla maträtter, tål maskindisk i 75 grader.

VDN, VaruDeklarationsNämnden startade 1951, alltså före både Berså (1960-1974) och Bohus (1957/59-1963),

Stig Lindberg (1916 - 1982)

Stig Lindberg är en av Sveriges största och mest populära formgivare.

Direkt efter sina studier (1937) började Stig på Gustavsbergs Porslinsfabrik, på den tiden gick det dåligt för porslinsfabriken. dåvarande chefen Hjalmar Olson, kunde inte ens lova en sommarpraktikantanställning, varpå den självsäkre unge Lindberg svarade:

"Om ni anställer mig så skall jag se till att det blir jobb på fabriken".

Under sommaren visa Stig Lindberg för Gustavsbergs konstnärliga ledare Wilhelm Kåge vad han kunde. Kåge insåg att den unga mannen hade stor begåvning och kom att samarbeta under många år.
Lindberg arbetade mycket med fajans (lergods med tennglasyr) under 40-talet. Lindberg använde lekfulla färger och mönster på sina vaser, fat och skålar.
När Wilhelm Kåge lämnade över det konstnärliga ledarskapet 1949 gick det till Stig Lindberg. Han kom att forma Gustavsberg med sin nyfikenhet och begåvning. Lindberg kom att ha stor inflytande på Gustavsbergs Porslingsfabrik.

Berså marknadsfördes som sommarens porslin framför de andra som Gustavsberg hade på den tiden. I en annons i Femina 1967 syns Berså-delar på en träbänk, innesluten av Syrén blad.

"Sommar på bordet. Servisen Berså ger Er en pålitlig sommar. Den är gjord i hållfast flintgods. Den har enkla och riktiga former. Med dess 23 delar kan Ni komplettera för de flesta vardagsbehov. Kombinera gärna med vitt, säger Stig Lindberg, som gjort modell och dekor."

Berså togs ur produktion som sagt 1974 då Stig Lindberg fokuserade på sin nya modell som skulle lansera och som hette Birka.

Porslin är skapat för att bli använt, använd ditt Berså.

Kommentarer

Postat av: Mats

Jag undrar vilken märkning. Som förekom mellan Bohus och VDN. Om Bohus var från 59 till 63 och VDN kom i slutet av 60 talet.

Svar: Bohus var modellen på kopparna/tallrikarna etc (dess form), när man la till designen Berså på kopparna kallade man den Bohus-Berså som producerades i 14 år. Innan VDN-märkningen kom på plats fanns den helt enkelt inte med i stämpeln. Om man Googlar på "berså porslin stämpel" så kan man hitta en stämpel med och utan VDN-stämpeln, lite olika i text innehåll dock. Men så är det med de flesta porslin som designades under introduktionen av VDN-stämpeln, som Mon Amie, här hittar man samma stämpel, med och utan VDN-märkningen. Så innan VDN-stämpeln kom på plats hade man den inte med i märkningar. Hoppas detta hjälper.

My World of Vintage

2014-06-02 @ 18:54:09

Postat av: Mats

För kännedom så har jag skapat en Facebook grupp som är öppen. Gruppen heter Stig Lindberg Berså. Här visas bilder på just Berså.

2014-10-16 @ 13:35:55

Postat av: mats

Hej! om det är ok för dig så får du gärna publicera min länk på facebook avseende Berså.https://www.facebook.com/#!/groups/697079453701563/
MVH
mats

2014-11-08 @ 11:50:24

Postat av: Gullvi Lundgren

Jag har koppar och fat i Berså som köptes i mitten på 60-talet. Upptäckte nu först att några koppar inte har någon stämpel under. Är de värda något?

Svar: Hej Gullvi,Tyvärr så skulle jag nog säga att de inte är lika värda som kopparna som har märkning. Jag känner till bland annat att det finns Mon Amie koppar som inte har stämplar på sig men är från ett väldigt tidigt skede i tillverkningen, kanske det är så här också. Jag skulle föreslå att att du kontaktar Gustavsbergs direkt och frågar dem också. Lycka till.
/ Lucie

My World of Vintage

2015-11-29 @ 01:25:59

Postat av: Anonym

Hej vet någon här vem som gjorde serien Mathilda på Rörstrand ?

2016-08-27 @ 16:25:08

Trackback